Typsnitt

I Internets ljuva ungdom, ni vet tiden då man fortfarande använde Altavista och blev tipsad om häftiga hemsidor i den fysiska tidningen Datormagasinet. Ja, på den tiden samlade många på typsnitt som Diablo, Quake eller Rövkräm. Ja, du läste rätt. Rövkräm var ett typsnitt från de svenska fontkreatörerna Tarmsaft font factory. På den tiden fanns det stora internationella samlingssidor för fonter där man bläddrade sida upp och ned för att finna nya inspirerande kreationer från världens alla hörn. Mitt ibland fonter som Idioma, Cibrero eller Faktos kunde det ibland dyka upp namn som Äggstock, Aptango, Brunöga, Tjackluder, Fittsvamp, Kisskorv, Lingonvecka eller Inavel. Ett briljant sätt att sprida alternativa svenska ord till världen, eller hur? Smorgasbord och Stockholm syndrome kanske i framtiden kan ackompanjeras av begrepp som Snedtripp, Rövpåle eller skäggbiff?

R berättade om en klasskamrat han hade i gymnasiet. På svenskalektionen hade läraren frågat honom vilket konstigt typsnitt han hade använt sig av i sin uppsats, varpå han glatt svarade: - Bajsporr!

Är det någon som minns Tarmsaft Font factory?

Idolkort

Min gode vän P visade en dag stolt upp sitt idolkort på Zappa som han förvarade i sin plånbok. Grön av avund har jag sedan dess, i smyg, letat febrilt efter något liknande att ha i min. På en känd auktionsajt fann jag så för ett par dagar sedan den här otroliga samlingen idolkort, och se där, mitt bland Skifs, Elton John och Robin Gibb står självaste Zappa självt i egen hög mustasch. Jag tänkte: - Den ska bli min, om så är det sista jag gör. 15 riksdaler och en evig väntan senare har jag den nu i min hand. Nu kan vi byta idol-zappa-kort du å jag P.

programmeringsromantik

Apple II+ från 1979 och tog säkerligen onödigt lång tid.

Mitt värde i kopparmynt.

Jag har fått ett kuvert av gul-röd ton. Brandorange sa fröknarna på dagis.

Måste jag vara medveten hela tiden?

SAAB: älskade bil

Min första förälskelse - SAAB V4

4-5 år tror jag visst att jag var. Tandläkaren kom för att hämta upp oss i sin bruna saab (v4) herrgårdsvagn av äldre årsmodell. Bilen var en aning luggsliten redan då, men jag är, såhär i efterhand, tämligen säker på att den där bilen rullade ytterligare 15 år innan den for till skroten för sin sista vilan.

Detta mästerliga stycke ingenjörskonst har få motsvarigheter i dessa dagar. Jag tycker dock att SAAB har förädlat grundformen på ett ypperligt sätt i dagens efterkonstruktioner. SAAB går en oviss framtid till mötes och jag kan bara hoppas på att V4:an kan fortsätta inspirera även framtida kreationer, helst miljövänliga sådana.