torsdag 30 oktober 2008

Numminen lurpassar Slas

Numminens verk.

Det finns några husgudar i mitt liv, människor som ska tabba sig rejält för att mista min fullkomliga respekt. Stig Claesson är en. Numminen hör kanske inte hit, men i detta fall behöver jag honom för att lyckas knyta ihop säcken. I mitt tidigare inlägg om Numminen läste jag lite här å där om vad han egentligen sysslar med. Det visar sig att han är mångsysslare med bl.a. böcker, konst och komposition på sitt samvete. När jag fick se ett av hans verk gick tankarna, inte helt osökt till min gamle idol.

Slas var ingen mästare på att bli intervjuad och de få gånger det väl skedde levde han upp till söderkisgrabben till fullo. Här ett uttdrag ur en intervju från 1992, där han i samma andetag lyckas ironisera alkoholism och samtidigt passa på att ge en känga till en erkänd författarkollega, Lars Forsell:

- Jo mig kan du fråga. Jag är definitivt alkoholist. När vi var unga var vi fulla jämt. Men du... hur gammal är du egentligen?
- 22 år.
- Ja men då går det ju bra att vara full och skriva samtidigt. Eller hur?
- Jo.
- Just det. Men vänta tjugo år till. Sen går det inte längre. Men du verkar förresten inte vara alkoholist på samma sätt som vi var.
- Nej det har jag aldrig...
- ...när man kommit upp i en viss ålder går det inte att jobba aspackad. Lasse Forssell den jäveln påstår att han aldrig skrivit en rad när han varit full. Ren lögn. Lasse kan konsten att skriva aspackad.

Numminen och svårmodet


Det händer varje höst. Jag får helt plötsligt en oerhörd lust att lyssna till M.A. Numminen och jag kan fan inte förklara varför. Detta falsksjungande finska svar på Robert Broberg borde absolut inte finna tycke i min i övrigt kräsna musikhjärna. Ändå lyssnar jag med stor andakt och mildt iver till "Katten också, åhh vilka ögon" eller "när regnet öser ner". Den där gummibollen har jag dock aldrig tycket speciellt bra om.

Det finns ett tillfälle under min tonårstid när jag sommarjobbandes och i sedvanlig tristess lyssnar på programmet Christer i P3 ...vid närmare eftertanke så undrar jag om detta verkligen kan stämma, fanns programmet christer för 12-13 år sedan? Nåväl, jag lyssnar på någon form av underhållningsprogram där programledaren (den där göteborgaren) ringer upp M A Numminen för att be samme man sjunga en födelsedagssång för en lyssnare. Numminen, glad i hågen, stämmer upp i falsett och sjunger en högst vemodig bit där textstrofen "...för vad gör det om det regnar när man fyller år" blir någon form av crescendo. Den där textfrasen har sedan dess etsat sig fast i mitt bättre vetande och påminner mig om livets bitterljuva tillvaro.

Någon gång per år, ungefär i samband med det årliga Numminenfrosseriet brukar jag så leta efter den där låten som Numminen så vemodigt sjöng per telefon en dag för en 12-13 år sedan. Det har aldrig gett gott resultat, tyvärr inte idag heller. Jag vill erinra mig att han direktöversatt strofen för svenska öron, varvid originalet borde finnas på finska. Så vad kan då "...för vad gör det om det regnar när man fyller år" bli översatt till finska. Dägä, dägä?

tisdag 28 oktober 2008

Teddybears Punkrocker x 8

Diskussionen kring hur många versioner som finns på Teddybears låt "punkrocker" har jag diskuterat till leda ett antal gånger förut. För att få ett slut på det här gör jag nu ett försök till summering, och som hjälp tar jag en gammal klassiker: Youtube.

Efter en stunds eftersökningar kommer jag fram till följande:
Totalt tre kategorier av versioner florerar: Officiella versioner, någorlunda officiella versioner och inofficiella verisoner. Kontentan blir således:
Officiella versioner: 4 st
Någorlunda officiella verisoner: 2 st
Inofficiella versioner: 2 st
Totalt antal versioner: 8 st


Officiella versioner: Fyra videos i en


Någorlunda officiella versioner:


Torny Melins - Dancebander alt. Dansbander.



Träd, Gräs och Stenar - Punkrockarn



Inofficiella versioner:


"Janne Sandin" - Stormtrooper Yes I am



"Eli" - Punkrocker (Eli Mix)

Favoritvideo Nr 1:Where's your head at


Jag äger ingen TV och missar därför tvångsmatning från MTV och andra fantastiska reklamfinansierade televisionskanaler. Jag har inget emot televisionen som sådan, och jag uppskattar SVT:s bredd i sitt programutbud. Resterande kanaler kan dock för det mesta "se sig om i helvetet".

Det fanns en tid i min ungdom när jag hade tillgång till en dumburk och ibland föds ett stark behov av nostalgiska återträffar. Youtube möjliggör nostalgikerns krav på snabb återkoppling och en snabb sökning gav mig genast den här fin-fina videon. Basement Jaxx gjorde runt 2001 denna kreation och jag minns att jag tyckte mycket om den. Det gör jag fortfarande. Ta en titt, det är du värd.

måndag 27 oktober 2008

Definition: Hibernalhatt

Under helgen var jag och hälsade på min, det som man i dagligt tal kallar, familj. Min morbror som (socialarbetare till yrket) är en mycket lustig och fryntlig ung man invigde mig ganska snart i begreppen "... att ta på sig sin Hibernalhatt", eller "...så jag släpade iväg min lekamen i ett par Hibernaltofflor av anstaltskvalitét" Jag skrattade hjärtligt när han förklarat hur begreppen kommit till och vi svor ed på att omgående införskaffa oss i varsitt kit. Nedan följer en kort redogörelse för uppkomsten av Hibernalhatten med tillhörande tofflor.

Under mitten av 50-talet fann man inom psykiatrin att läkemedler Klorpromazin hade en dämpande effekt av psykoser vid schizofreni. Läkemedlet Hibernal® kom så för att rädda nervsvaga från lobotomisering. Hibernal, som ibland också kallas "kemisk lobotomisering" kom att bli mäkta populärt bland läkare som gärna skrev ut medicinen till sina patienter. Hibernal kom dock att ge vissa biverkningar, enligt FASS beskrivs bla. som:

"Trötthet eller dåsighet", och: "Framför allt i samband med högre doser under lång tid kan det föreligga risk för hudallergier och missfärgning av hudpartier som utsätts för solljus"

Karaktäristiskt för Hibernalpatienter kom att bli en, med tofflor, hasande gång pga. av den starka medicineringen, samt bärandet av en stråhatt med vida brätten som solskydd vid dagliga promenader på sjukhusområdet. Hibernalpatienternas extraordinära tillbehör kom snabbt att skilja dessa individer från övriga patienter, speciellt sen stråhattarna köptes in i parti och såg likadana ut på alla avdelningar. Patienternas säregna släpande uppgav också namn åt skodonen, där s.k. Hibernaltofflor ibland används som begrepp för att beskriva en allmänt slapp inställning.

Varför detta konkreta och uttömmande inlägg undrar du? Enkelt, jag vill så gärna ha en Hibernalhatt. Jag har många roliga hattar, men den här tar nog priset. Att som kuriosasamlare få ha tillgång till något så obskyrt som en äkta hibernalhatt vore en ära, en ynnest.