PK AB

Tunisien, Sousse - 2008

Insikt

Utan djupare analyser vill jag delge att:

- En rejält tilltagen bildskärm av god kvalitet spöar skiten ur vilken jävla processor- å ramstinn dator som helst. Det är den visuella upplevelsen som gör skillnad och skapar möjligheter. Du har tid att vänta. Du har väntat hela livet.

Kundservice anno 2009

Idag hände det! Jag ringde en av de större telefonbolagen i landet och blev utomordentligt trevligt bemött av en My när jag ville ändra faktureringsadress. Föregående år har annars kantats av diverse problem med just telefonbolag och kundservice. Borde jag gå på kafé idag - vem vet, kanske har även nån barista bestämt sig för att för en gångs skull skina upp?

Undrens tid är inte förbi.

Stökig natur?

Är du som jag, värdelös på att hålla ordning på saker? Lugn å fin. I Dokumentären "Mitt stökiga liv" berättas det om fördelarna med organisationskaos. Jag har aldrig varit speciellt orolig för min stökiga natur, tvärtom jag hyllar kaos, men det är skönt att få lite belägg för sin aviga inställning kring disciplinär ordning. OBS! Den slutar sändas på SVT-play den 19 feb.

Autobahn och klimatfrågan.

Jag håller tillsammans med ett par andra kulturnördar på att anordna en seminariedag under titeln: "klimatfrågan och kulturarvet". Jag letar efter bilder att använda till en kommande hemsida (tips emottages tacknämligt). När jag googlade "översvämning" fick jag upp den här finbilden! Visst är den söt som kratta? Inte hade jag väl en aning om att det var översvämning i Bollnäs i maj 1916.

Bollnäs ja. Första, och sista, gången jag var i Bollnäs uppfann vi en drink som snabbt introducerades som "det nya" på den lokala baren. Den bestod av Jägermeister, vodka å Fanta. Vi döpte den till Autobahn och vi jobbade stenhårt på att alla i baren minsann borde investera i en. Det gjorde de. Vi fick "vänner" för livet och jag tappade för ovanlighetens skull helt förmågan att stå upprätt.

Nästa morgon stapplade jag okristligt tidigt ut i skogen kring Järvsö för att förbereda mig inför min oerhörda och absoluta död med tanken "Varför åh varför - Autobahn var ju inte ens god".

Arbeit, arbeit - arbetsmusik

Om man, som jag, ibland jobbar med att skriva ihop innehållsrika och episka rapporter behövs det hjälpmedel för att "komma in i matchen". Min vän P, som jobbar som programmerare, sa förra veckan nånting i stil med:

"Innan jag sätter igång med ett nytt och krävande jobb så stannar jag upp ett slag, böjer mig bakåt och sträcker ut mig för en kort sekund. Jag tar sedan upp mina hörlurar och förbereder t.ex. Opeth på hög volym. Innan jag ger mig i kast med den analkande uppgiften knäcker jag med fingrarna och samlar kraft genom att stirra in i skärmen, precis som om det var mitt viktigaste Slalom-lopp. Sen trycker jag på play och ger mig av."

Jag gillar den beskrivningen, jag tillämpar den inte själv men jag förstår fullt ut nyttan av den. Jag har berört ämnet förut (läs: Jarre) men kommer här att ge ett litet exempel på hur jag jobbar.

För min egen del tar det en stund att komma igång med skrivandet, väl där så kan det flyta fint en lång stund. För att snabbare just "Komma in i matchen" behövs musik. Receptet för musik att jobba till är enkel: Monoton, ambient och ny för örat.

Har du Spotify föreslår jag att du testar Stephan Bodzin nästa gång du måste få något gjort. Jag säger INTE att det är bra, men det gör sin grej.

Arga lappar

Kamrat C sände detta lilla mästerverk i "arga lappar"-genren. Hon jobbar kommunalt och kommenterade det hela med: "Någon har vaknat en smula på fel sida tror jag OCH var är egentligen alla dessa internpostkuvert....?"


”TOMMA KUVERT”

HAR DU NÅGRA DU INTE BEHÖVER? KOLLA NOGA. DEM MÅSTE FINNAS NÅGONSTANS. DET VAR INTE SÅ LÄNGE SEN SAMLADES UNGEFÄR 500 ST. MAN UNDRAR: VAD HÄNDE MED DEM? HADE DEM BARA FÖRSVUNNIT SÅ HÄR ELLER KANSKE MAN ELDAR HEMMA I ÖPPNA SPISAR. SOM JAG HADE SAGT MÅNGA GÅNGER: DET FINNS FOLK SOM VERKLIGEN BEHÖVER DEM. SKA JAG BESTÄLLA NYA. DET ÄR DET ENKLASTE MEN…..VARFÖR NYA OM VI HAR MÅNGA LIGGANDE ÖVERALLT.

TACK PÅ FÖRHAND

NN, INTERN POST

Katten - narrens allra bästa "vän"

Som van Internetanvändare blir man sällan förvånad över människans fantastiska kreativitet numera. Då och då sker det ett undantag, som idag. Det hela började med att jag i morse fick en länk via epost från en kamrat. Inget "Hej hur är det", eller "Du, det är så att..." Nej då, på rubrikraden var det endast inpräntat en adress, den löd: http://www.catsthatlooklikehitler.com - Den gjorde min dag! Tack H:r G!

Jag visade sidan för kamrat P som skrattade ljudligt och passade även på att sända en länk till kamrat R som i sin tur sände den till sin storebror och min vän J som genast kände sig manad att blogga om det hela - snabbare än jag kunde säga knäppkänga.

Här ett exempel på en "Kitlerkatt"

Jag har stött på en å annan sida som handlar om katter genom åren, det är på ett lustigt vis väldans lustigt att just göra narr av katter. Dessa, annars så pryda och självständiga djur.

Ger här en liten lista på besöksvärda sidor i ämnet:

• Kitten Cannon - Som namnet avslöjar handlar det om att skjuta katter så långt som möjligt. Mycekt underhållande - jag lovar.
• Katzen Diesel - En tysk herre som presenterade en maskin som gör diesel av slaktavfall. Han råkade nämna att kattungar var mycket proteinrika och därför gav hög avkastning, något de tyska djurrättsaktivisterna tyckte lagom mycket om.
• Kitten: Independent woman - innehåller en fin-fin cover och en tokrolig xylofonspelande kattunge på syra. Jag och kamrat J tittade på den videon en väldans massa gånger för en herrans massa år sedan. Finns även ett par andra roliga Kitten-covers på samma sida.
• Schrödingers Katt - Om man inte tycker om lustigheter finns det även katt-teorem att klura lite på, ett spännande tankeexperiment inom kvantfysik.
• Kattpiano - Ett av mina allra första blogginlägg handlade om kattpianot. En fantastisk skapelse!
• Utsikt från en kattkorg - Vännen R's katt Sigge delger oss av sina smått löjliga men ibland fin-fina betraktelser om det svåra livet som tjock, röd katt i sina allra bästa år.
  

Här den vidrigaste kattbilden som man egentligen borde ha på en t-shirt. Tack R. för delgivning.

Sport att minnas - JVM 2008

Undertecknad gick till sängs sent som kratta igår. För en stunds förströelse slog jag igång televisionsappuraturen och junior-VM finalen i ishockey gick av stapeln. Fäderneslandet mötte Kanadickerna och jag slog ett halvt, och tämligen trött getöga, sportsligt ointresserad som jag är. 10 minuter senare sitter jag upp i sängen, bitandes på naglarna. Då och då hör jag ett kvädande ljud ur mitt struphuvud när det är nära mål i den ena eller den andra buren. De unga grabbarna spelar en helt annan typ av hockey än de jag är van att se i de sammandrag man skådar i sportspegeln. Fart å fläng samt en total och enveten orädsla präglade matchen - som ärligt talat var en av de mest spännande finaler jag sett på mången år. Att fäderneslandet sedan förlorade gjorde mig absolut ingenting - det var matchen och inte vinsten som betydde något.

En annan rolig detalj var att se Niklas Wikegård genuint skitförbannad i pausen mellan andra å tredje perioden när de ettriga kanadickerna kört på fäderneslandets målvakt för tredje gången.

Ibland, ytterst sällan, är sport rikgtigt, riktigt roligt.

Haille Sellasse, Up Your Ass

Street art a´la Banksy - Västbanken 2005

Religionskrig, en återkommande klassiker. I Gaza kreverar färgglada bomber och territoriella gränser fabuleras, allt enligt nån sionistisk urbaniseringsidé framyrad av Theodor Herzl med ackompanjemang för nått hundratal år sedan och som alltsedan dess utvecklats till någon form hävd liknande: "Du får inte va med å leka, vi var här först - för typ tretusen år sedan".

Jag blir en smula trött.

Mitt tal till samtliga involverade:

Mina gubbar!

Jag har samlat er här i afton för att ge er lite enkel och lättsmält information om det aktuella läget. Som världsmedborgare vill jag påstå att "New shit has come to light" och med det åsyftar jag förstås den något trötta men ack så aktuella "klimatfrågan".

Nåväl, det är egentligen bara en sak jag har att säga: Ni ska inte vara oroliga mina herrar. Inom kort kommer det inte att finnas så mycket att "pennfajtas" om - mer än sand, Lazarus håla och kanske en och annan sten. Det kommer vi alla se till, alla och envar.

Religion, kultur och historia i all ära - men ärligt, vill ni verkligen bosätta er på en plats som, enligt klimatprognoser, kommer att vara obeboelig? Det verkar osunt och högst obegåvat. Ni gör som ni vill, men hade jag varit i era kläder hade jag försökt att tänka lite utanför lådan; lägga ner det här med religionskrig och för en gångs jävla skull samarbeta mot ett högre mål. Låt oss kalla projektet Operation: Överlevnad. Jag är övertygad om att vi alla har något att vinna. Vad sägs om exempel som: Möjligheten att gå utomhus utan att stekas till döds, förmånen att få bli mamma, pappa eller t.o.m. farfar eller enkla saker som rent dricksvatten, kärlek och tillgång till en familj?

Jag kan förstås ha helt fel, men fan, kan det inte vara värt ett test - att liksom rädda mänskligheten? Där jag bor nu kommer det nog finnas möjlighet att "börja om" utifall att saker tenderar att bli alltför jobbigt. Vi kommer nog att ha ett drägligt klimat med skog, vatten och sånt som kan komma väl till pass för Operation: överlevnad. Ni är alla välkomna, men trötta och förlegade idéer om det där med territoriella gränser, vem som var först eller har rätt till vad får ni lägga på hyllan.

Väl mött!

Här följer en liten punkbit som sammanfattar det hela på ett tämligen enkelt sätt:

Man vänjer sig

Kjell Höglund summerar det svenska svårmodet:



Man vaknar varje morgon med en hemskhet i sitt bröst
kan inte äta, dricker kaffe, åker buss till jobbet
där är långa, trista timmar, meningslösa klyschor
ingen öppnar sig, man stirrar bara tomt
och pratar strunt och skrattar till
men man vänjer sig
man vänjer sig

Och jobbet som man gör, det har man ingenting för
det är nån annan som drar nytta av det
ingen aning vem
man bara flyttar sina papper, drar i sina spakar
hämtar sina pengar
det känns dumt och idiotiskt
men man vänjer sig
man vänjer sig

När man kommer hem på kvällen
har man glömt att stänga fönstret
det är sot och smuts på fönsterkarmen, avgaser i rummet
man har glömt att köpa mat
fast inte har man just nån matlust, pressar i sig några mackor
man vänjer sig
man får vänja sig

Man tar magnecyl mot huvudvärken, dåsar framför tv:n
grannen går på toaletten och det brusar i rören
man är trött och går och lägger sig
och grannen grälar med sin fru, trafiken är oändlig
det är omöjligt att sova
men man vänjer sig
man måste vänja sig

Lakanen snor sig och blir fuktiga av svett
och nattens timmar är som gummiband
i väntan på glömskans sömn
så ringer väckarklockan
herrejävlar, denna pina, man orkar inte tvätta sig
dricker kallnat kaffe från igår
och ute är det kallt och mörkt och ruggigt och dimma
men man vänjer sig
man vänjer sig

Så blir det fredag alla fall, man super lite håglöst
och på lördan går man ut i parken, unnar sig en pizza
och på kvällen kommer gråten
det är skönt att våga bli förtvivlad
känna sig verklig
man köper lite porr i en tidningsautomat
och går hem och onanerar
det är outsägligt torftigt
men man vänjer sig
man får lov att vänja sig

Stora och små pojkar

Ute faller snön på riktigt för första gången på länge. Undertecknad med kamrat är ute och roar sig i nysnön på vuxet vis - promenad.

På gatan står två unga herrar om 10-12 år och skottar snö, till synes lite på måfå. Undertecknad med kamrat passerar de unga herrarna och den ena unga herren säger till den andra:

"Vad man känner sig liten när dem gick förbi"

Tänk vad 15 år och en extra meter gör för ens grace